Att flytta ut undervisningen utanför klassrummet är inte bara för naturämnen. Även för de estetiska ämnena kan lärandet bli roligare och mer verklighetsförankrat.
För slöjdläraren Ingemar Nyman har kopplingen mellan slöjd och att vistas utomhus känts naturlig ända sedan han gick lärarutbildningen för 30 år sedan. I dag har han skrivit en bok om uteslöjd, utbildar lärare i utomhuspedagogik och arbetar på naturskolan Miljöverkstaden i Helsingborg.
– Jag har hela tiden försökt hitta kopplingar till att vara utomhus. När man är ute i natur- och kulturmiljöer kan man hämta inspiration från platser på olika vis, som färg och form, och sedan koppla det till det man gör inne.
– Det allra bästa är om man har tillgång både till natur och samhälle.
Ingemar Nyman tycker att det finns många värden med att slöjda utomhus. Dels rent materialmässiga fördelar eftersom man kan använda råmaterial, som är lättare att arbeta med än torra plankor, och gör det tydligt för eleverna vad olika saker runt omkring oss är tillverkade av. Man kan också återanvända material. Eftersom det inte kostar något blir det mer tillåtet för eleverna att experimentera och släppa loss.
En annan vinst tycker han är att man kan få in mycket annat lärande på köpet. Som återbruk, hållbarhet och historia, hur man använde olika material förr i tiden.
– Sedan är det trevligare att vara utomhus än i en slöjdsal. Det ger en sinnlig upplevelse när man kan se det som man ska arbeta med i verkligheten.
Många lärare drar sig för att lämna klassrummet av rädsla för att det ska bli för rörigt och tidskrävande. Ingemar Nyman tror att man tvärtom kan vinna en del tid om man tänker ämnesövergripande och inte ser ämnet som isolerat.
– Flyttar man ut undervisningen blir eleverna vana vid det. Då ser de strukturen i att lära sig ute och kan fokusera på det de ska göra, säger han.
På Nationellt centrum för utomhuspedagogik, NCU, vid Linköpings universitet har man intervjuat lärare som undervisar i varierade miljöer, inne och ute. De upplever att eleverna blir mer motiverade och engagerade.
Elever som brukar vara stökiga i klassrummet blir ofta förvånansvärt lugna när de kommer utanför skolans portar. Det är spännande att få uppleva olika platser tillsammans och att lära på flera sätt än genom klassisk undervisning och läroböcker. Risken för att bli sjuk minskar också om man vistas mer ute och får röra på sig.
Forskning har också visat att det är positivt för minnet att lära med alla sinnen, så kallat upplevelsebaserat lärande, berättar Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, som bland annat har skrivit böcker om hur det mänskliga lärandet fungerar.
– Rör man sig och agerar i stället för att bara sitta i skolbänken aktiverar man samtidigt de tre olika minnestyperna som finns i hjärnan: kroppsminnet, händelseminnet och det begreppsliga minnet. Ju mer man gör det desto bättre, eftersom det finns fler saker för minnet att associera till då.
Om upplevelsebaserat lärande påverkar minnet positivt borde det kanske betyda att även kunskaperna också sitter bättre?
Det är Anders Szczepanski, forskare och enhetschef på NCU, helt övertygad om och hänvisar bland annat till studier från USA och Storbritannien. Framför allt är det den variation det ger när man undervisar i olika miljöer, inne och ute, som har betydelse, menar han.
I USA har man jämfört studieresultat och sett att grundskoleelever som fått sådan undervisning hade betydligt bättre resultat i grundskolan i språk, matematik, naturvetenskap.
Forskaren Emilia Fägerstam har gjort liknande studier med svenska högstadieelever för att se hur utomhusundervisningen påverkade deras resultat i matematik och biologi. Hennes slutsats är att de blev mer engagerade, samarbetade och kommunicerade bättre än de som inte undervisades ute. Men det viktigaste är trots allt den sociala dimen-sionen, att relationerna mellan eleverna och mellan lärare och elever förbättrades, tycker hon.
Lina Bunketorp Käll och hennes forsk-arkollegor vid Göteborgs universitet hoppas kunna bidra med mer kunskap genom ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som ligger i startgroparna. De ska undersöka hur stimulerande och berikande miljöer och aktiviteter kan påverka hjärnan och lärandet.
– Min förhoppning är att vi ska kunna visa att det kan göra att barn tar till sig kunskap bättre. Det kan handla om allt från musik, dans och rörelse i olika former till utomhuspedagogik säger hon.
Många lärare tycker att det är en stor upplevelse att få arbeta fritt utomhus, berättar Eva Kätting, programansvarig för masterprogrammet i utomhuspedagogik på NCU. Stressen sjunker, eleverna blir tystare och lugnare och kommer lättare in ett slags flow-tillstånd. Och så slipper man städa klassrummet!
I musiken kan man exempelvis göra egna instrument av material från naturen och spela in naturljud som man kan skapa musik av när man kommer tillbaka till klassrummet, föreslår hon. Dramaelever kan lättare få med känslorna när de känner vinden i håret och kan slänga sig i gräset. Arbetar man med bild kan man låta eleverna fota sina favoritplatser och kanske återvända till dem vid olika tidpunkter för att följa processen.
Men man måste inte nödvändigtvis ge sig ut i skog och mark om det är lång resväg. Gör det enkelt och släpa inte med för mycket utrustning, är hennes råd. Beroende på ämnet går det lika bra att packa ner penslar och papper, några verktyg, kanske kameror, något instrument eller dansskor och flytta vissa lektioner till skolgården, gator och torg, stranden eller kanske något museum.
– Det handlar om att du ska väga in platsen i din planering, säger Eva Kätting.
Att lämna klassrummetär också ett sätt för eleverna att få synas och höras i samhället och att göra lärandet mer verklighetsförankrat. För Kulturskolan är just den demokratiska aspekten en viktig del av undervisningen. Det öppnar också möjligheter för eleverna att få bekräftelse och feedback av en okänd publik och växa med det. Andra typer av samarbeten kan vara att be att få använda lokala företags och föreningars lokaler och skyltfönster för att visa upp det man gör.
Vilken väg man än väljer tycker Anders Szczepanski att det är viktigt att man tar vara på det man tränat på när man är ute och knyter det till den övriga undervisningen. Annars finns en risk för att det bara blir en händelse.
– Precis som i all annan pedagogik är eftertanke och reflektion en viktig del i det upplevelsebaserade lärandet.
Text: Maria Nöjd & Sebastian G Danielsson