Den digitala världen får en allt större roll i våra liv, men hur det speglar av sig i klassrummen varierar.
Lars Carlsson är undervisningsråd i musik på grundskolan på Skolverket sedan januari 2014. Han köpte sin första synt 1983, en Yamaha DX-7, den första heldigitala synten. Fem år senare ordnade han en syntutställning i Frölunda Kulturhus i västra Göteborg. Så intresset för digitala verktyg finns där hos honom, han som varit musiklärare i 25 år. Han hänvisar till kursplanen när han konstaterar att han inte ser någon motsättning mellan digitala verktyg och de traditionella instrumentens roll i musikundervisningen.
– Du kan i princip lära dig spela piano på en synt och det du lär dig på piano, det kan du använda på synten. Det man lär sig på och av det ena, kan man ha nytta av när man spelar det andra. Men det är också frågan om vilken musik man gör, ska man jobba med traditionell musik är de traditionella instrumenten vanligare, säger Lars Carlsson.
Samtidigt påpekar han att man kan spela på en synt och få det att låta som en flöjt eller som en kör. Han menar att när synten kommer in i bilden kompletterar den »vanliga instrument« på ett bra sätt.
– Jag brukar göra en jämförelse med när fotografiet kom. Porträttmålarna hade funnits länge och nu dök fotografen upp och kunde ta porträttbilder. Det ansågs inte lika fint som när det fanns en målning och lite samma sak har det varit med synten också. »Ja, ja, man kan trycka på en knapp och så spelar den«, menar Lars Carlsson som lägger till att det ger status att kunna spela »ett riktigt instrument«.
Men musikvärlden ser inte ut så längre, många av dagens mest populära artister blandar vanliga instrument och röster med loopar och datorredigering. Och i musiksalarna blir det allt vanligare med program som Garageband och Soundation. Enligt Lars Carlsson är den moderna musikbranschen på väg till en lika avancerad kunskaps- och hantverksnivå som en duktig violinist eller fingerfärdig gitarrist. I kursplanen hör dock synten ihop med skapandet och eleverna ska exempelvis spela eller sjunga något som de redovisar. Själva spelandet är kopplat till instrumentet även om det går att spela på en synt lika väl som på ett piano.
Om man kikar på den nationella ämnesutvärderingen av bild, musik och slöjd som gjordes av Skolverket under 2013 och 2014 i årskurs 6 och 9 så framgår det att de digitala verktygen inte riktigt slagit igenom i musikämnet. Samtidigt understryker Lars Carlsson att det finns många musiklärare som har en väldigt fungerande metodik, utrustning, sal och så vidare, men det den nationella ämnesutvärderingen visar är att musiklärare efterfrågar stödmaterial i bedömning och digitala verktyg. Ett sådant stödmaterial i digitala verktyg i musikämnet, för Skolverkets räkning, är på gång, som Linnéuniversitetet ska göra under hösten.
– Det ska bli spännande, för digitala verktyg är inte bara något man spelar in på eller spelar med utan har ett brett användningsområde för en musiklärare. Som att kunna spela upp musik som eleven kan spela till. Man kan använda datorn eller sin mobiltelefon som stämapparat, som flerkanalsbandspelare och jobba med loopar, säger Lars Carlsson.
I slöjdämnets kursplan står det inte skrivet att digital utrustning ska ingå i undervisningen. Men den nationella ämnesutvärderingen understryker att »tillgänglighet och användande av olika former av digital teknik ökat markant i slöjdundervisning liksom i skolan i övrigt«. Internet har blivit en viktig resurs för eleverna i jakten på inspirationskällor och även ett sätt att få instruktioner på, när det behövs. Den digitala tekniken används vid dokumentation och redovisningar, men ger också möjlighet för elev och lärare att kommunicera i samband med den formativa bedömningen. Den nationella ämnesutvärderingen visar också att elever i årskurs 9 har väldigt mycket större tillgång till digitala instruktionsprogram i textilslöjd än de har i trä- och metallslöjd. Det är dessutom tydligt att tillgången till digital teknik är stor enligt lärarna, men att användningsgraden varierar enligt eleverna.
Peter Hasselskog på Högskolan för design- och konsthantverk i Göteborg, har varit ansvarig för slöjddelen av den nationella ämnesutvärderingen. Han är väldigt tillfreds med att det digitala, trots att det inte är inskrivet i kursplanen, ändå används på ett väl integrerat sätt i undervisningen.
Och om läraren inte är så insatt i den digitala världen, menar Peter Hasselskog att det inte är något stort problem.
– Eleverna använder det digitala oavsett om läraren gör det eller ej. Jag ser inte att eleverna eller lärarens undervisning blir lidande. Om läraren konstruerar en uppgift som inte bygger på att han eller hon har tillgång till dator eller annat digitalt verktyg, så löser eleverna det ändå. Det innebär ju inte att när eleverna ska dokumentera så är de hänvisade till papper och penna utan då dokumenterar de på skolans plattform eller på egen dator, eller hur det nu går till, säger Peter Hasselskog.
Han berättar om ett exempel på hur eleverna använder sina mobiltelefoner på ett naturligt sätt.
– Några elever gjorde kollage och de hade kommit så långt att de lagt ut alla bilderna på ett papper. Då tog lektionen slut och utan att reflektera fotograferade eleven av sitt kollage, för att sen rafsa ihop bilderna. Nästa lektion visste han exakt hur han hade tänkt, säger Peter Hasselskog.
Han poängterar att ämnesutvärderingen visar att elever inte alltid vill använda sig av digital utrustning i så stor utsträckning som man skulle kunna tro. Han tror inte heller att användningen skulle öka med fler datorer eller mer digital utrustning.
– Jag tänker att slöjd till stora delar är en analog verksamhet, där det digitala utgör ett av många möjliga hjälpmedel. Men det är ändå det som kännetecknar slöjdämnet, det taktila, att känna och att uppleva, säger Peter Hasselskog.
I ämnesutvärderingen av bildundervisningen framgår det att digital bildbehandling och bildskapande är ovanligt. 70 procent av eleverna i nian har sällan eller aldrig ägnat sig åt det och en av tre elever använder aldrig datorn i ämnet. Många elever vill ha mer digitalt arbete i bildundervisningen och i läroplanen står det klart och tydligt att eleverna ska få möjlighet att framställa egna bilder med hjälp av olika material, uttrycksformer och metoder, fotografi ska vara ett verktyg.
Bildläraren Linda Svanberg på Mälargymnasiet i Järfälla (mer om henne i Lera blir film), menar att bildämnet är speciellt lämpat för användning av digitala verktyg, just för att det är så visuellt och för att man kan få in så många element, i exempelvis en hemsida, musik, rörelse, film och bilder, färger och olika typsnitt.
Samtidigt tycker hon inte att man ska byta ut allt praktiskt, hon är inte för att digitalisera hela bildämnet. Hon lyfter fram känslan av att fotografera och framkalla analogt och pratar med kärlek i rösten om magin med mörkrum då tid och rum försvinner.
– Det händer något annat när du jobbar på papper. Det kanske blir FÖR snyggt eller för perfekt i datorn
Martin Röshammar